Insight by you

För några veckor sen var jag och träffade en tjej som heter Linda Gustafsson, som har startat en blogg där hon vill lyfta fram olika personer som har en historia att berätta om. I det här fallet var det jag som fick berätta om min krock, hur jag mådde under tiden, hur folk stöttade, eller inte stöttade, hur jag kämpade varje dag med en smärta både fysiskt och psykiskt och hur jag mår idag.
Linda var helt fantastisk att prata med och jag uppskattar så mycket att jag fick chansen att berätta om det här för henne så att hon kan föra min histora vidare, just för att visa, precis som hon skriver i sin blogg" Vi är inte ensamma".
 
För er som vill läsa om min ryggsäck jag bär på, så finns länken HÄR.
Puss 
 
Allmänt, Tankar & Känslor | | Kommentera |

2 år sedan idag

Hur kan det redan ha blivit September? Jag hann ju knappt förstå att det var Augusti haha. Jaja det är bara att inse att det är påväg att bli höst, mörkt och kallt. 
Förutom det, så är det också helt sjukt att det redan har gått två år (!?!!?) sen jag krockade med den där älgen och gick igenom en jobbig period i mitt liv och allt det där, men jag tänkte att jag lägger in min berättelse om hela händelsen HÄR för de som inte har läst om den eller kanske bara vill läsa den igen haha. Så slipper jag skriva om det en gång till, och för de som inte vill läsa om den igen eller alls ska slippa det med tanke på lite bilder osv som i alla fall för min del är lite jobbiga att se igen.
Iallafall, jag sitter här och mår bra, är glad och lever livet fullt ut precis som jag har tänkt att jag ska göra.
Och sen kommer jag faktiskt under veckan dela med mig av samma berättelse men ändå ganska annorlunda, men det tar vi då.
Såå håll utkik här så får ni veta mer :)
Nu ska jag sätta mig en stund och kolla igenom lite uppgifter som ska vara klara under denna vecka och sen ska jag på ett möte ikväll. Hoppas eran kväll blir roligare än min haha.
Puss & ta hand om er! Och kör försiktigt där ute allihop 
 
Allmänt, Tankar & Känslor | | Kommentera |

När självförtroendet åker berg och dalbana

Shit. Här sitter jag i Ransäter i mitt lilla rum på Geijerskolan och ska snart gå och lägga mig.
Vilken jäkla vecka jag har haft! Jag har haft hvudvärk och ont i magen varje kväll efter att ha skrattat så mycket ihop med nya bekantskaper som jag så småningom hoppas kunna kalla riktiga vänner. 
Men just nu sitter jag med en liten klump i magen, efter att ha sett hur duktiga alla är här så börjar jag nästan tvivla på mig själv. Har jag den erfarenheten jag behöver för att mäta mig med de andra? Är jag lika duktig? Kan vi lika mycket?
Kommer jag se ut som ett frågetecken hela dagarna för att jag inte fattar någonting? Så många frågor snurrar runt i mitt huvud angående min potential och hur mycket eller lite jag kan jämfört med de andra.
Efter att ha kikat runt lite på instagram och facebook och hittat lite olika elever som går här på skolan, och sett hur talangfulla och duktiga de är så känner jag mig inte alls på deras nivå och börjar verkligen undra om jag tagit mig vatten över huvudet. Fan.
 
Allmänt | | Kommentera |
Upp